just a man whos circumstances went beyond his control.

Genom gående skräpiga veckor nu. Varit sjuk i nästan två veckor, tokigt trött på det, hoppas helgen ger tid till att tillfriskna. Drösvis med labbrapporter att skriva, inluppar, 10 dagar till tenta, och när jag väl vill ta mig tid till nåt annat finns det ingen att umgås med. Ser inte riktigt poängen med studentliv om det ska vara så här. Motivationen till att jobba hårt försvinner när man inte riktigt har något annat. Illa att förra sommaren förföljer mig med, får fortfarande kalla kårar när jag tänker på det definierande tillfället, även om andra verkar tycka det är hysteriskt kul(hint: too soon!).

Snälla någon, inspirera mig!