We who are about to cry, salute you!

Vänder inte något snart är det fan kört.

jag har konstant ångest och är så förbannat olyckligt kär, och jag hatar det.
Jag har inga pengar nånsin, vilket gör att jag aldrig kan ha kul.
allting som faktisk borde vara kul känns så trivialt att jag inte kan ta det till mig.
revorna blir bara djupare, snart går jag nog av på mitten.

Världens sämsta hemresa nånsin, o sen blir jag av med väskan med. kommer troligtvis inte få nåt på försäkringen, och en jävla massa skolarbete o skriva om. fan. Just som det inte borde kunna bli värre liksom. Jag vill bara bli arg men jag har det inte i mig.

nu ska jag supa i min ensamhet, och hoppas att jag har noll minne när jag vaknar imorrn.

jag går ju ner en massa i vikt iaf, men det är väl det enda positiva nu.