lär mig

jular är sådär numer, särskilt denna känns det som, blir inte riktig juligt alls i år.

nåväl, några dagar ledigt får man iaf, awesome. hösten blev rätt tuff ändå, sjukt mycket nattsömn som gick bort. Men inte till den sedvanliga ångesten, för den har jag typ klarat mig utan, men bara så, så mycket att göra.

materialkemin löste sig, och jag är ganska säker på att jag har KemAppen i en liten, liten låda. men måste ta nån till. skräp.

jag vill ha tid över till annat. det är dags för något på riktigt. jag saknar det.

hoppar och stampar på mitt hjärta

sista tiden har varit fucked up. praktiskt taget noll fritid, men ändå dragit på mig konstiga situationer.

Jag börjar bli avskräckt på riktigt nu, bådar inte gott för framtiden. Referensvärdet har länge varit för högt för att hitta nånting jämförbart och gå in med ordentlig avsikt, och försöken till casual har ju slutat ganska jobbigt. Knappt värt det. Min tillvaro är dryg nog oavsett, så hej uppgiven ensamhet!

känner att total mindfuck över KemApp-tentan, och 12 timmars sträckplugg gör att det blir mer grötigt/kryptiskt än väntat, men vad gör väl det.